070-250 31 80 jenny@finvovve.se

Säg hej till Basse

Nu är Basse här och har ju varit det ganska länge. Dock har inte bloggen hängt med på det då all uppdatering egentligen går vi Instagram nu. Men jag tänkte ändå att han skulle få titta in här och presentera sig.

Basse är en skön kille som ger mycket kärlek till alla han träffar. Han kommer från blondietales kennel och var en av 6 valpar som föddes av mamma Gaffa.

Vi har ju hängt ett tag nu och han är kalasduktig när vi tränar. Han är ganska annorlunda mot Zeb vilket utmanar mig och min träning. Jag får hitta på nya sätt som passar killen som tänker hellre än springer 🙂

Sagan om Zeb

Innan nästa kapitel i mitt hundliv börjar vill jag avsluta det senaste. För så är det ju när man vill ha en hund i sitt liv, de lever en begränsad tid och får förgylla en del av våra liv innan nästa vän tar vid.

Zeb 7 veckor

Kort efter det att Selma fick somna in spenderade vi 5 månader utomlands i Chamonix. När våren började komma och jag insåg att vi skulle komma hem till ett hus utan hund fick jag lite lätt panik. Det var inte riktigt ett alternativ. Jag vill ha en mindre hund den här gången och jag har länge drömt om en bostonterrier. Min sambo var inte lika övertygad, han ville ha en ny boxer, men eftersom det är jag som tränar och har hunden som hobby fick jag min vilja igenom och jag började leta kennlar.

Valet föll på Catta som har Chandis kennel. En erfaren uppfödare med många kullar i bagaget. Jag fick ett mail om att kullen var född och att det fanns en hane till mig om jag ville ha den. Jag sa ja och fick på avstånd följa dom små ulltottarna.

Hastigt och lustigt var jag med hund igen och dagen efter vi kom hem från Chamonix satt jag med Zeb i knät. Mina vänner undrade om det verkligen var en hund jag köpt eftersom han mer liknade ett marsvin.

Zeb 3 veckor

Zeb var en liten drömvalp. Han blev snabbt rumsren, visade en stor glädje när vi tränade och flöt in i familjen ganska obemärkt.

Vi började grundträningen ganska direkt och det finns flera filmer på YouTube med hans första träningspass. Vi kom snabbt framåt och jobbade oss slutligen fram till ett förstapris i lkl Elit. Tyvärr hann vi inte hela vägen till ett championat men det hade vi utan tvekan gjort om vi fått mer tid. Vi hann också med rally lydnadens tre först klasser med bravur.

Vårt förstapris i lkl Elit och Zebs specialpris eftersom han är en frisk fläkt 🙂

Många som såg honom träna blev imponerade av hans fina detaljer, hans enorma engagemang och hans outtröttliga glädje. Oavsett om vi lyckades eller inte på planen var han ändå lika glad av att få hålla på.

Det jag inte riktigt såg men förstått så här i efterhand var att han troligtvis hade större problem än vad jag trodde med sin hälsa. Vissa saker var rasbundna, som hans trånga nos, medan andra saker mer var individuellt och ren otur. Han hade en väldigt känslig mage, fullt med spondylos i ryggen och problem med sina knän vilket visade sig i hoppsa-steg och hoppande på tre ben.

Hemma låg han gärna själv i sovrummet eller i sin bur. Han var inte överdrivet gosig eller i behov av närhet men det hörde nog tyvärr ihop med att han till och från hade ont.

Det som till slut satte stopp var att han fick återkommande urinstensanfall som både var otroligt smärtsamma och som inte gick att förebygga. Jag var på en semester i Spanien när vi fick ta det tunga beslutet men min mamma, som var Zebs dagmatte, och vår äldsta dotter var med honom vid slutet och det är jag väldigt tacksam för.

När jag tänker tillbaka på Zeb minns jag en otroligt snäll hund, både mot barn och andra hundar. En hund som alltid tog i till 100% på lydnadsplanen och en riktigt fin vän.

Om ni har några fina minnen med Zeb får ni jättegärna dela med er av det som en liten hälsning till min lilla ängla-kille.

 

Och så var sagan slut…

Min fina kille fick somna in i helgen och han lämnar ett stort tomrum efter sig. Allt gick fort och chocken har nog inte riktigt lagt sig än. När det gått lite tid ska jag skriva ihop en liten sammanfattning men just nu känns det för tidigt.

Älskade lilla vovve!

Kan man inte slå ihop poängen?

Jag och Zeb åkte på en heldags tävling hos Bro-Håbo BK och betade av två elittävlingar på samma dag. 20 grader varmt, klarblå himmel och lååång väntan mellan men lilla vovven brydde sig inte nämnvärt.

Om man fick slå ihop tävlingarna och plocka de bästa poängen skulle vi haft en riktigt bra dag. Nu blev det istället två halvbra tävlingar, utan förstapris.

Många av grejerna gjorde han jättefint och vi fick många nior, bland annat på foten vilket var superkul. Tyvärr är vårt problem att vi även dras med lite blandade nollor. Bland annat på inkallningen. Hade vi fått en sjua där på em hade vi haft ett förstapris men nej då. Jag la honom ned och började gå och svisch hängde även hunden med. Grrr.

Den här tävlingen hade jag som mål att själv vara fokuserad och koncentrerad direkt från start och det lyckades jag med. På det stora hela var jag faktiskt riktigt nöjd och det känns inte så långt borta. Jag har anmält mig till ett gäng nya tävlingar så det är bara att köra på och hoppas på det bästa.

2016-05-01 16.45.21

Avancerad rally

Nu har vi lite att uppdatera igen. På själva 1:a maj stack jag och Sandra till Tyresö för två omgångar Rally och den här gången debuterade vi i avancerad klass.

Första tävlingen var det en hel del högerhandling och det är inte vår starkaste sida. Vi gjorde några mindre missar och även i honnören där han skulle ligga men ställde sig upp mitt i och la sig lika snabbt igen. Slutresultatet blev blygsamma 73 poäng men ändå på rätt sida om strecket.

Den här våren har jag gått onlinekurs i tävlingspsykologi och kommit på en massa kloka saker. Bland annat har jag blivit väldigt bra på att analysera mig, Zeb och tävlingen i sig. Den här tävlingen fick jag ta på mig. Jag hade helt fel inställning och var inte alls på hugget. Jag hade nog kunnat rädda en del saker om jag varit mer fokuserad och koncentrerad.

Till andra tävlingen skärpte jag till mig och det visade sig i poängen också. 93 poäng och vinst! Då var ändå backa tre steg på högersida med, vilket vi aldrig gjort tidigare och tränade in strax innan det var vår tur.

För Sandra och Kärstin blev det också två finfina godkända rundor så nu har vi ett kvar för att ta nästa steg upp till mästarklass.

2016-05-01 18.27.39